tisdag 7 september 2010

Inför fasta löner - för sportens skull!

På banan vinner Piraterna det sportsliga, inte minst genom dundersuccén med kvällens seger över Dackarna på bortaplan. Men utanför banan, bakom ridån, visar Piraterna en annan sida.

Tre miljoner i skuld är ingen skitsak, det är katstrof. Två av miljonerna är kortfristiga och en på längre sikt. Det betyder total katastrof och den som säger något annat ljuger. Det är ett skuldberg som lätt växer och även om kommunen eventuellt lånar ut pengar den här gången så är det bara ett försök att ta bort symptomen. Men själva orsaken till symptomen kvarstår. Problemet lär inte vara över bara för att dagens skulder saneras.

Om inget drastiskt görs till nästa säsong så består problemet som snabbt kommer igen. Och har det väl börjat byggas på så är det närmast omöjligt att vända trenden. Det är det Piraterna har hoppats på, att trenden ska vändas. Att vädret ska vara fint så att det kommer 4 000 åskådare varje hemmamatch. Och att Piraterna vinner sina matcher lagom stort, annars blir lönerna för höga eftersom de får betalt per poäng. Och att, när de förlorar, gör det stort. Men trender vänds inte på en kväll. En trend vänds inte ens på en säsong. En negativ trend vänds genom att backa två steg och börja om. Jag säger inte att det är lätt, men det måste göras.

Det måste till en organisatorisk förändring, en total sanering i Piraternas struktur. Det kommer att kosta rent sportsligt men är ett måste för klubbens överlevnad. Det finns olika valmöjligheter. Ett är att hoppas, behålla alla förare och hoppas på det bästa. Det är en sportslig väg som är totalt förkastlig rent eknomiskt. Den andra vägen, som är den tuffaste, men som måste göras för att helt enkelt undvika konkurs i framtiden är att sanera de dyraste förarna.

Och på ännu längre sikt måste hela sporten komma överens om att göra något. För Piraterna är inte ensamna om ekonomiska kriser. Vi har tidigare sett Smederna och Hammarby hamna i kris och i år dras Piraterna, Valsarna och Västervik med miljonskulder. Och nu har Rospiggarna aviserat att de lämnar Elitserien.

Och då är detta en säsong om skulle kunna ha använts som ett mellanår eftersom inget lag åker ur. Klubbarna hade kunnat hämta andan och återhämta sig utan att riskera att åka ur Elitserien. De hetaste värvningarna hade kunnat vänta. Rent sportsligt värdelöst. Jag vet men hellre det än ekonomisk kris.

Det här är något som Piraterna och klubbarna måste lösa på egen hand. Det är de själva som har satt sig i den egna situationen. Allt som händer beror på egna val.

Till sist...Det finns en lösning till problemet - Fasta löner. Med fasta löner vet klubbarna exakt hur mycket pengar de måste betala ut i löner redan före säsongen. Då krävs ett mycket tuffare arbete i marknadsgrupper för då krävs att sponsoravtal skrivs under tidigt och att de blir längre och mer ihållna. Minst treårsavtal med de allra största, helst fem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar